6 veckor

Nu börjar jag känna mej desperat....bara 2 veckor till får jag ha dem allihopa! Förvisso önskar man dem dit pepparn växer när man tittar på klockan vid 5 på morgonen när alla står och skriker, MEN sen räcker det att morgonrocken kommer på och man stiger upp och tittar in i buren och ser 5 viftande svansar och kroppar, då smälter ens hjärta och de dumma tankarna är som bortblåsta.

Många av er undrar kanske vad vi hittar på hela dagarna?! Det är fullt ös från morgon till natt. Just nu har jag precis nattat dem och lugnet har lägrat sej...eller...pip var det just en som sa i lådan.

Idag har vi bl a åkt bil upp till lilla dungen, stannade på ett ställe där de inte varit. Efter en stunds bus så kommer Gunilla med sina tre hundar i bilen. De stannar en bit bort och Gunilla och jag konfererar om vem de skall träffa först. De får träffa Gösta som är en Bayersk Viltspårhund. Gösta är 11 veckor och honom har de träffar ett par ggr innan. Lite äcklig är han allt fortfarande, han är så framfusig tycker de små liven. Trixa (lilla tiken) är den som är oräddast. Efter en stund så bytar Gunilla och tar Sassa istället som är en Östsibirisk Laika. En tik som är jättesnäll vid valpar. Grönis tycker det är JÄTTEäckligt när hon kommer och sticker under våran bil, men efter en stund blir han nyfiken och springer upp i min famn och kikar försiktigt. Gunilla håller Sassa i koppel en meter bort, hon vill bara fram och hälsa, dels på mej och är naturligtvis nyfiken på vad jag har med mej. Så skäller hon till och DÅ har jag 5 valpar bakom ryggen. (jag sitter på en filt) Efter ett tag har alla fått nosa och hälsa på henne. Då bestämmer Gunilla och jag att det får vara nog för idag och valpebarnen sätter vi in i bilen. Kan säga att det inte tog många sekunder innan ALLA sov som en stock.

Oj, glömde säga att de har fått träffa en människovalp på drygt 6 månader innan idag, grannen, Anneli och Håkan har en son som heter Noa, en underbar liten kille som vi la på golvet i köket och två valp bredvid (de enda som var vakna) Iris övervakade det hela så det gick rätt till (tror hon var mer rädd om Noa, för hon pussade och fixade med honom) jag var rädd att de skulle bita honom men det jag bra.

På kvällen åkte Fi och jag till agilitykursen och då hade Malin bestämt sej för att ta en valp i taget och sätta dem i bilen och köra ner till macken och ta ut dem i koppel. Hon började med töserna i kväll. Tekla hade skrikit som en galning i bilen, tyckte inte det var något kul att åka i bilen själv, även Trixa hade tyckt att det var lite pestigt. En som de träffat och börjat prata med på macken undrade om Tekla var en storpudelvalp?!

RAPPORT SEN JAG SKREV SIST OM VAD VI GJORT:

Åkt mycket bil, Lila har hoppat-klättrat över "natthagen" en bräda som är ca 40 cm hög, utflykt till skogen med skotträning (försöker vi göra varje dag, alltså skjuta på olika platser), varit på utflykt till Wachtmeister UTAN mamma Iris i bilen, utflykt till Christel (en av valpköparna) som bor utanför Hörby och har ett toveri, där fick de även träffa på Sture som är en labrador, och mycket mycket mer som vi gjort men nu orkar jag inte skriva mer idag. Allt vi hitintills gjort har gått bra med olika reaktioner, men inget som vi inte löst!