Glad-ledsen

Det känns inte som man får vara riktigt glad, varför nu det då? Idag började dagen som vanligt. Ute med Fi och Iris, Fi klöktes lite "skum" men det kan hon göra ibland innan frukost. De fick frukost men jag hade en konstig magkänsla, en sådan som man bara kan få ibland. Det går nämligen kennelhosta! Sa till Sten att Fi får vara i hallen, ifall hon inte är bra. Jag körde till jobbet och på fm fick jag ett sms av Hélène att Tuffa hade kennelhosta! Men Tuffa och Fi har inte träffats sedan förra måndagen, så jag tänkte det är lugnt. Pratade med Sten på middagen och det var lugnt där hemma. Hemma vid 17-tiden och möts i dörren av en glad Fi, vi gick ut i trädgården, hon och jag, och vad händer, jo hon harklar sej och upp kommer lite skum. Faanken också! Sätter henne i bilen, ringer Hélène, och vad säger då min gulliga väninna: kom hit med henne så kan Tuffa och hon vara sjuka ihop. Sagt och gjort (efter att ha slängt in fällar m m i tvättmaskinen) körde jag till Knutstorp. Fi hostade ett par ggr i bilen. Känner gråten i halsen när tankarna går till Iris och valparna, BARA de inte är smittade!!!!!! Pratar med Maria på telefon, och hon säger att jag kan ju inte göra mer än jag gjort.
Väl uppe på Knutstorp där Fi tas emot med öppna famnen, vilka vänner man har, det är underbart, även om det känns hårt att lämna Fi och inte veta när vi kan ta hem henne igen (skall prata med veterinären imorgon, fick ej tag i honom ikväll) så VET jag att för det första så trivs Fi alldeles ypperligt på Knutstorp, för det andra så kan hon inte ha det bättre (Fi brukar ligga ovanpå Henrik i hans säng på natten och sova, förlåt Henrik!)
TACK Henrik och Hélène, hur skall vi kunna återgälda detta??

Sen måste jag berätta något roligt också efter de tråkiga! Nu på kvällen (sen jag städat och torkat golv, vet att det inte hjälper men jag gör allt för att få ut bacillen) så satte Sten och jag oss i valplådan. Hade tagit fram lite nötfärs för ännu en provsmakning. Alla åt de UTOM röda tiken som bara vänder bort huvet, så hon har ännu inte smakat. Lila hanen smaskar glupskt i sej och skriker efter mer, de andra 3 äter med "god" aptit. Efter smakprovet blir det lite lek och smek. De har börjat och upptäcka varandra, häftigt, snuttar på varandra, ser nästan ut som de leker. Piper gör de för ingenting, om en råkar trampa på en annan blir det ett pip.
Jag tar upp den röda tiken och lägger henne på ryggen och kliar henne på magen, och vad händer då? Jo den lilla busan MORRAR åt mej, ett gulligt litet morr. Underbart!
Går sedan en runda med Iris, och sedan när vi kommer hem så sätter jag mej i lådan igen och studerar igen, det är liksom mer "liv" där nu, de förflyttar sej fortare, är lite mer "vakna". De äter från Iris och sedan DONK så sover hela högen.

Hjälp mej nu alla att HÅLLA TUMMARNA på att inte Iris och bebisarna blir sjuka!